flamenca

Idag blir det ett smakrelaterat inlägg på flamenca. Igår fick jag ännu en dos Spanien-nostalgi i form av två konservburkar med palmitos från en av mina elever. I dem fanns små vita palmitos, det vill säga palmhjärtan, och är en av de ätbara saker som jag verkligen saknar från Spanien. Tänk er dessa små spänstiga saker som är som en blandning av typ mild kronärtskockbotten, sparris och vattenkastanjer, med ringlad olivolja på och lite salt. Mmmm. Intages allra helst i solgasset tillsammans med en tinto de verano på ett torg i Jerez. Men ett kök i Solna går också bra! Vilken tur att man har snälla elever som orkar leta efter skumma konserver när de är i Spanien! Tack, Carina och Annica! :)

Igår var det som sagt sista torsdagslektionen för min del denna termin. Och därför verkar jag ha skrikit, gapat och tjoat mer än nånsin för idag är jag hes som värsta flamencosångerskan. Då får man ta sig en kopp hett vatten med färsk ingefära, honung och citron. Och hoppas att man blir frisk innan Tokyoresan på söndag.

Men tack alla kära torsdagselever för en härlig termin! Det har varit så kul att ha er alla!
Besos!